Kristina Öqvist bjöd in till ett oemotståndligt paddlingspaket med umgänge i november. Det blev en…
Tullbodenpaddling i höstfärger
Tredje gången gillt samlades delar av Tjörns Kajakklubb för paddling med samkväm i Tullboden. Prognosen såg lite jobbig ut och det blev ett par avhopp dagarna innan. In i det sista diskuterades åt vilket håll vi skulle paddla men vi bestämde oss till slut för att medvind hem är en bra idé. Det blev utgångspunkt Tullboden, vidare till Fisketågen där vi hade ett soligt och mysigt stopp, därefter genom Kungshamns hamn och Hasselösund till baksidan av Smögen, vid Sandöns badplats. Här fick vi efterlängtat lä men inte soligt så pausen blev lagom för matintag och inte mycket längre. Skönt att vila lite dock, vi hade kämpat lite i motvinden.
Tillbaka såg vi fram emot en medvindspaddling. Vi tog oss ut i Kunghamns inlopp via Sjöräddningen på Smögen, en mysig liten omväg i kanalerna, innan vi styrde nosen mot Tullboden. Då hade vinden tilltagit en del och så även vågorna. Det blev en strapatsrik hemfärd med en kapsejsning som klarades ut tack vare Tonys erfarenhet. Stökiga vågor nära berget och ingenstans att gå iland gjorde räddningen ganska svår och vi pratade en hel del om detta under kvällen och dagen efter. Det finns en del att tänka på som vi kanske ska fokusera lite mer på när det gäller hur vi paddlar i klubben.
Turen fortsatte tillbaka genom Fisketången och Furöarna och väl hemma i Tullboden plockade vi ihop våra båtar och kröp in i bastun som väntade uppvärmd på oss tack vare ett gäng glada grabbar i Tullbodens Vattensportklubb som var på plats och hade träningshelg.
Kvällen
Nu är det Anette vid tangenterna, och som rapporterar om kvällen. Jag tog emot gänget när de kom tillbaka från paddlingen: Efter bastun samlades vi hemma hos Jette och lagade till middagen hon planerat för oss. Jette och hennes familj har ett hus i gamla stenhuggarbyn -> längs gatan bodde tidigare stenhuggare som var verksamma i Tullboden och på Bohus-Malmön. På den tiden bodde det 2-3 familjer i varje hus berättade Jette medan vi skar till lökar, potatis och jordärtskockor som en granne donerat till oss, tack för det! Jette var iväg med en hink och spade och kom tillbaka med skatten – gissa om den rotfruktsgratängen blev god! Till det fick vi en hel sida lax, som sonen ordnat hem direkt från fiskebryggan. Inger rörde ihop den goda såsen och Tony ordnade snacks som förrätt. Sen slog vi oss alla ner i vardagsrummet medan ugnen gjorde sitt. Alla var överens om att det var gott att ha kommit ut på vattnet.
Efter motvindspaddlingen och en hel dag igång var middagen försvinnande god. Mums! Samtalen och skratten flöt på och faten tömdes nästan helt. Sen dukade Jette fram en god efterrätt – stekt äpple med vaniljsås. Den skapade hon á la minute vid spisen efter varmrätten. Goda samtal med likasinnade och god mat … en toppenkväll helt enkelt. Så småningom började det kippas med ögonen och vid det laget hade Inger och Ralf åkt hem till sina hus, och vi andra kunde tacksamt gå och koja utan att åka hem. Tony hade med sitt tält även i år och vi mindes att han förra året vaknade till snö medan vi andra fick njuta av husets sängar. Och visst fick vi vakna till snö även denna gång – svårt att tro sina ögon när man drar upp rullgardinen och möts av säsongens första snö. Härligt! Sven och jag började duka upp frukosten och snart dök de andra upp. Jette konstaterade att det var så enkelt att ha alla boende eftersom de flesta hjälpte till så bra, allt gick av bara farten. Då fick vi godkänt då ;-) Bra planering gör det lätt att hjälpa till får vi väl tillägga – tack för att du ville ha oss hos dig Jette.
Efter frukosten började vi troppa av hemåt, alla helt överens om att det varit en toppenpaddling.
Säkerhet
Efter händelsen med kapsejsning under denna paddling där gruppen var alldeles för långt isär pratade vi mer om hur vi agerar i klubben. Vi har visserligen ”icke ledarledda turer”, men det är ändå gruppaddlingar och vi måste vara rädda om varandra. Därför tror vi att vi måste skärpa upp hur vi paddlar i stökiga omständigheter och över farleder. Den som har tänkt ut turen har troligtvis en del kunskap om var det kan vara stökigt och kan uppskatta vilken erfarenhet som behövs för det paddelområdet. Vi måste bli bättre på att:
- Hålla ihop gruppen och
- Stämma av innan vi paddlar ut vilken nivå våra medlemmar befinner sig på.
Vi räknar kanske lite för slentrianmässigt med att alla har vana och kan ta vara på sig själva, men ändå befinner vi oss på olika nivåer och detta kan vara bra att känna till. Numera har vi ständigt nya medlemmar med oss som vi inte paddlat med förut och vi ska nog lägga lite tid innan varje paddling för att stämma av nivån.
/Vid tangenterna: Jette & Anette
Deltog gjorde: Veronica, Annacarin, Inger, Sven, Tony, Jette, Carina, Ralf, Rayne och Anette
This Post Has 0 Comments