På morgonen den 11 november slog jag upp morgontidningen (GP) och kunde läsa reportaget om Andi Röders och ytterligare tre personers äventyrliga kanotfärd i somras från Härjedalen och längs hela vattenvägen till det som blir Göta älvs mynning i Göteborg. Samma kalla och vackra novembermorgon samlades, några timmar senare, vi sju lyckliga i Andis lada för att få chansen att lära oss tillverka varsin Grönlandspaddel. Hönorna och katterna kollade nyfiket och sällskapssjukt in nykomlingarna.

Elden sprakade i kaminen i verkstaden och Andi hade ställt fram de förberedda och hoplimmade paddelämnena: en lång list pålimmad på var sida om en kvistfri furubräda. Listerna skulle så småningom bilda åsen på paddeln som är en förutsättning för att paddeln ska hålla tuffa tag i sjön.

Efter en snabb presentationsrunda, kom vi snabbt igång med arbetet, det var bara att välja välja ut sitt varsitt paddelämne. Andi förklarade de första momenten: såga av i rätt längd, mäta ut mitten både på längden och bredden, snörslå och sedan mäta fram hur lång skaftdelen skulle vara efter antropometriska mått (kroppsmått). Därefter mäta in övergången mellan blad och skaft, rita fram konturen på bladen och grovsåga på bandsågen. Andi har gott om verktyg i verkstaden och vi fick testa och välja ut vilka hyvlar som passade oss bäst. Det var putshyvlar, spånhyvlar och stöthyvlar (den lilla enhandshyveln) som kom till användning.

Trots att temperaturen utomhus knappt klättrade över nollstrecket blev det svettigt i verkstan när ovana händer skulle hyvla till paddelämnena så att de verkligen skulle börja likna grönlandspaddlar. Först skulle bladen hyvlas till, tunna och lätta, men utan att förstöra åsen. Därefter skulle skaftet formas mjukt ovalt, bibehållen höjd, men lagom för handen. Den lite mer pilliga övergången mellan bladet och skaftet var krångligare, men vid första dagens slut stod sju paddlar i stort sett klara för finliret nästa dag.

Nästa dag bjöd på om möjligt ännu vackrare novemberväder och hade vi inte varit på en så kul kurs hade antagligen flera av oss suttit i kajakerna istället. Dag två skulle det bli finish. Roterande putsmaskiner gjorde grovjobbet enklare, och sedan tog arbetet med sandpappret vid: kornstorlek 80, 120 och 400. Göran hann till och med med att polera med mockaskinnet som lockade fram en vacker lyster i träet. Signe som hade blivit vän med hyvlarna, hoppade över finishen. Hon satte fart ordentligt och hann också med att hyvla till en stormpaddel. Stormpaddeln är betydligt kortare och med mycket kort skaft vilket kräver en särskild paddelteknik.

Det blir ett nöje att träffa ännu fler grönlandspaddlar på havet, några av kursdeltagarna var redan innan bitna och några av oss kommer att prova grönlandspaddel för första gången när vi snart doppar våra nytillverkade paddlar i sjön, men alla har vi nog blivit sugna på att få chansen att hyvla till ännu en paddel så småningom.

Stort tack från oss alla till Andi och Jenny som lärt oss så mycket, och som delat med sig av både verkstad och historier med en sådan inbjudande värme denna helg! Vi ses på sjön!

Bilder av Jacqueline:

Bild av Kjell Weber:

Kursdeltagare var Ulla, Signe, Annika L, Kjell W, Camilla A, Göran T och Jacqueline

Vid pennan Jacqueline Siegenthaler