Jag trodde att Zanzibar var lika med värme och sol; Café Zanzibar visade sig vara ett ställe med ett mer arktiskt klimat. Värmesystemet lämnade en del övrigt att önska och vi som hade samlats i Tjuvkil för att förkovra oss i navigationens snirklar var glada för diverse ullsockar och plädar som delades ut av Kristina som var vår värd för dagen. Temat för dagen var navigation i allmänhet och i synnerhet ur kajakperspektiv och även vad som är bra att tänka på om man ska ut och paddla i mörkret.

Jens Marklund guidade oss runt i navigationens värld på ett mycket säkert och proffsigt sätt som den gamla sjöbuse han är. Det märks att han redan som barn var ute och seglade. Jag har hört sägas att hans far släppte ut honom ensam i en liten segelbåt på Bottenviken med uppmaningen att ta sig tillbaka bäst han kunde. Det gick ju bra som tur var, särskilt för oss som nu fick ta del av hans kunskaper som han frikostigt delade med sig av.

Vi diskuterade sjökort kontra gröna kartan och kom fram till att det kan vara bra att ha båda eftersom det finns relevant paddelinformation på båda sorterna. Är man fler som paddlar tillsammans kan man tänka på det, är man själv så får man helt enkelt välja. Jens gick igenom hur man tar ut en kurs på olika sätt och beräknar tiden det tar att ta sig en viss sträcka. Han pratade om kompasser, sjömärken, fyrar, lanternor, pejling och hjälpmedel som kan vara bra att ha som t ex kikare och ficklampa. Hur man ska agera vid mörkerpaddling ägnade vi oss också åt

En sak som är viktig att tänka på vid paddling i ljus såväl som i mörker är att vi syns väldigt dåligt. Så håll er ur vägen! I häftet ”Mörkerpaddling” som Jens skrivit och som ligger på vår hemsida har han inflikat följande poem:

Here lies the body of Michael O´Day

Who died maintaining his right-of-way

He was right, indeed, as he sailed along

But he´s just as dead as if had he been wrong”

Jag kan också berätta att vi fick reda på att sjökort daterade innan år 1965 är guld värda! De är nämligen tryckta på ett fantastiskt papper som lämpar sig förträffligt bra som packningar till maskiner. Vår käre Bengt, som är gammal tungdykare, kunde bara instämma. Han tyckte att korten var väldigt bra som packning mellan dräkten och hjälmen och han borde veta, han var med och byggde Tingstadstunneln där för övrigt en del av hans pekfinger fortfarande ligger kvar. Något annat vi lärde oss var att hjälm eller möjligtvis sombrero kan vara bra att ha med sig om man av någon anledning behöver fyra av ett handbloss. De stänker visst på ett obehagligt sätt.

Vi hade en mycket trevlig dag i Tjuvkil hos Kristina och Per-Erik. Tänk vilka trevliga människor det finns i Tjörns Kajakklubb.

Vid pennan Lena Jernehov Övriga deltagare: Håkan, Jan, Mimmi, Bengt, Claes, Vanja, Arne, Anders och Ulrika